Pensionsanstalten och FPA utreder din rätt till förmåner

När du har gjort en ansökan undersöker de som avgör ärendet vid pensionanstalten och FPA förutsättningarna för att få förmånerna. Pensionsanstaltens och FPA:s uppgift är att bedöma din arbetsförmåga och ge dig rätt till rehabilitering eller pension. Både vid pensionsanstalten och FPA gör en expertläkare en bedömning av den arbetsförmåga du har kvar utgående från uppgifterna. Beslutet fattas av den som avgör ärendet, en jurist och andra experter tillsammans.

Olika faktorer i arbetsförmågan och förutsättningarna för att förbättra dem

Det är alltid en svår uppgift att bedöma arbetsförmågan eftersom den består av många olika faktorer. Arbetsförmågan påverkas både av hälsan och av exempelvis utbildning, arbetserfarenhet, ålder, boningsort och andra motsvarande faktorer. Därför bedömer inte pensionsanstalten och FPA din ansökan enbart utgående från de utlåtanden som den läkare som vårdat dig har skrivit. De måste bedöma din arbetsförmåga som helhet. Samtidigt måste de bedöma ditt fall i förhållande till andra motsvarande fall.

Bedömningen av arbetsförmågan förutsätter att pensionsanstalten och FPA först kontrollerar din funktionsförmåga och dina möjligheter att utnyttja den i arbetslivet. Om din funktionsförmåga inte når upp till kraven i ditt yrke kan pensionsanstalten och FPA utreda dina möjligheter att sköta andra arbetsuppgifter. Målet med de lagstadgade försäkringarna är att upprätthålla eller förbättra din arbetsförmåga och dina inkomstmöjligheter. Därför är yrkesinriktad rehabilitering alltid det främsta alternativet till invalidpension.

Olika grunder för arbetsoförmåga i lagstiftningen

Det är svårt att bedöma arbetsförmågan eftersom ansökningarna bedöms utgående från flera olika lagar. FPA bedömer din ansökan utgående från folkpensionslagen, pensionsanstalten utgående från arbetspensionslagarna. Det finns flera arbetspensionslagar. De flesta invalidpensionsärenden bedöms utgående från lagen om pension för arbetstagare. Även sjukförsäkringslagen om sjukdagpenningen har sin egen grund för arbetsoförmåga.

Exempel från lagstiftningen. Viktiga grunder för arbetsoförmåga enligt sjukförsäkringslagen, folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare.
Sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen Med arbetsoförmåga avses ett sådant av sjukdom framkallat tillstånd under vilket den försäkrade, medan sjukdomen varar, är oförmögen att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete.
 
Invalidpension enligt folkpensionslagen

En person har rätt till invalidpension om denne till följd av sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete. I bedömningen beaktas personens ålder, yrkesskicklighet och förmåga att utföra ett lämpligt arbete som tryggar en skälig försörjning. Arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år.

Invalidpension enligt lagen om pension för arbetstagare En arbetstagare har rätt till invalidpension, om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara utan avbrott nedsatt med minst två femtedelar. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år.
Kontakta den pensionsanstalt som behandlar din ansökan eller FPA om du vill ha mer information om bedömningen av arbetsförmågan och grunderna för arbetsoförmåga.

Pensionsanstalten kan medan ansökan behandlas be din arbetsgivare om information om hur du klarar dig i arbetet och om möjligheterna att anpassa arbetet.

KOM IHÅG - Arbetsoförmågan bedöms enligt olika lagar för olika förmåner